Idag har iv fort ett resonemang med vår Sensei om vem det är som är företagets viktigaste person. Jobbar med med Lean i någon form så har vi lärt oss att det självklart är personen som skapar värde närmast kund. I byggsektorn är det våra hantverkare och yrkesarbetare och i industrin så pratar man om operatörer.

Det var delvis rätt svar – företagets VD är lika viktig medan alla mellan chefer däremot inte behövs – såvida det inte är ett så stort bolag att mellanchefer blir VDs förlängda arm. I det minsta av bolag så minns ni kanske ensamföretagaren som förhandlar om både ledighet och lön med sig själv – han är både utförare och VD i samma person. Är vi däremot i ett större bolag så är det många som behöver förstå vikten av just deras arbete – både chefer och utförare.

Vilken roll har då cheferna utifrån Toyotas perspektiv?

För att kunna styra ett bolag så krävs det däremot en förmåga att både vara visionär och att kunna sin kärnverksamhet. I det ligger två olika dimensioner och förmågor. Den första handlar om att långsiktigt kunna peka ut en riktning för att utveckla företaget långsiktigt. Att koppla en vision med en strategi som ger alla i företaget en riktning – Hoshin. Den andra dimensionen handlar om att kunna sätta utmanande mål för en verksamhet. Den som inte kan sin verksamhet vet heller inte till vilken grad det går att utmana sin organisation. Tar man i för mycket så tappar man personer som inser att det inte finns uppenbar rimlighet i målet – det blir bara löjeväckande. Om man däremot vet att det är möjligt för organisationen att klara utmaningen – med rätt stöd och hjälp – så utvecklas så väl individer som företag. Gränsen är hårfin för att sätta ett utmanande mål innebär att det ska upplevas som nästa omöjligt att uppnå och samtidigt kittla kreativiteten att försöka. Den största risken med att inte kunna sin verksamhet som VD är dock att man inte klarar av att sätta tillräckligt utmanande mål, vilket innebär att såväl individer som företag tappar i utveckling och därmed konkurrenskraft. Utöver detta så har chefer i en organisation om möjligt viktigare uppgift – att utveckla sina medarbetare. Att sätta mål och följa upp och säkerställa att de utmanas och utvecklas – varje dag, varje vecka året om. Det innebär att stor del av medarbetarnas utveckling sker genom deras chefer. Ganska självklart när det beskrivits idag men långt ifrån hur vi själva har det i våra organisationer.

Avslutningsvis så kan jag även berätta att vi idag gjorde ett återbesök på Isuzu Tokai – företaget som i maj hade 2495 olycksfria dagar. Dessvärre har de haft en olycka sedan dess – deras rekord stannade på 2500 dagar. De är igång med ny räkning av olycksfria dagar, idag 265, och om möjligt med än mer fokus på arbetsmiljö, hälsa och säkerhet.

Redan dags för sista dagen imorgon – tiden går fort med fulla dagar – både roligt och intressant i en bra kombination.